Den största gruppen som lider av underlivssmärtor är kvinnor med vulvodyni, tidigare kallad vestibulit. Nerverna i slidmynningen är överretade och reagerar därför starkt även vid lätt beröring. Smärtan beskrivs ofta som skärande, intensiv, brännande, eller att den pågår ständigt och då mer irriterande. Det vanligaste är att smärtan känns vid sex, när man använder tampong eller gör en gynekologisk undersökning. Ibland är vävnaden runt slidöppningen extra känslig så att det också gör ont av att kläderna skaver emot, att cykla och att torka sig vid toalettbesök. Hur vanligt det är är svårt att säga för det beror på hur frågan har ställts men det troliga mörkertalet är stort. Man talar om siffror mellan 3-18% och det är vanligast bland yngre kvinnor. Man tror att det är många faktorer som samverkat för att smärtorna skulle uppstå. Det kan tex vara svampinfektioner, upprepadelokal behandlingar, överdriven tvättning kanske med tvål, hormoner, genetiska faktorer, haft samlag trots smärta, spänningar i muskulaturen ofta som en följd av smärtan. Viktiga hörnstenar är diagnos, smärtbehandling, rehabilitering av bäckenbottens muskulatur och psykosexuellt omhändertagande.
Under 2022 kom efterlängtade riktlinjer från Socialstyrelsen. På sikt kommer det att leda till att vården blir mer jämlik i landet.
Provocerad vulvodyni ger ofta en intensiv smärta när slidöppningen berörs, till exempel om du har vaginalt sex. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer om behandlingar och annat stöd för dig som har detta smärttillstånd. Det kallades tidigare vestibulit.
Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att veta för dem som bestämmer över vården, och för dem som ger behandling.
Riktlinjerna publicerades i december 2022. De är Socialstyrelsens första nationella riktlinjer om provocerad vulvodyni.
Vi ger 18 rekommendationer till beslutsfattare, chefer och vårdpersonal i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:
Det är viktigt att du inte har sex om det gör ont, för då kan smärtan bli värre. Du kan också bli frisk snabbare om du får rätt behandling i tid. Vänd dig till en ungdomsmottagning, en gynekologisk mottagning eller en vårdcentral. Där bör du få en ordentlig utredning och basbehandling. Om det behövs bör du få en remiss till en annan mottagning med rätt kompetens.
Som basbehandling kan du till exempel få
Du bör få fortsättningsbehandling om du fortfarande har besvär efter basbehandlingen. Om personalen har rätt kompetens kan du behandlas på samma mottagning som tidigare. Annars bör du få en remiss till en särskild kvinnoklinik, en sex- och samlevnadsmottagning eller liknande.
Som fortsättningsbehandling kan du till exempel få
Du bör få specialiserad behandling om du fortfarande har besvär efter fortsättningsbehandlingen. Ofta får du då flera insatser i kombination på en särskild vulvamottagning, från ett team som tar ett samlat grepp om dina behov.
I teamet samarbetar personal med olika yrken, till exempel gynekolog, barnmorska, psykolog och fysioterapeut. Alla behöver ha särskild kunskap om provocerad vulvodyni.
